Kategoriarkiv: Samhällsbyggnad

Kommentarer, Samhällsbyggnad, SJ och pendlandet

Visst behöver Örebro bättre resecentrum!

1 kommentar

Idag intervjuade Radio Örebro Per Johan Behrn som vill bygga ett modernt och fräscht resecentrum vid Södra Station. Förslaget är välkommet och klokt (kommenterade förslaget i Radio Örebro i eftermiddags, här är en notis om det och här är inslaget i Rakt på sak – komplett med barnprat/ljud i bakgrunden…).

Dagens båda stationer (Resecentrum på norr och Södra Station) är inte tillräckliga ens idag, och än mindre i framtiden med högre krav och mer järnvägstrafik. Behrn har rätt när han påpekar vikten av service och handel på en station, och ingen av dagens stationer är tillräckligt fräsch.

Om Behrn (eller någon annan fastighetsägare/byggare) vill vara med och investera i ett nytt resecentrum så är jag beredd att omedelbart ge Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att inleda en förstudie som sedan kan leda till reservationsavtal/köp av mark. Jag har inte exakt koll på markförhållanden och ägarförhållanden runt södra station men om jag uppfattat rätt så äger kommunen den mesta marken runt stationsområdet: dels grusparkeringen väster om järnvägen (inklusive trämagasinet), liksom parken och stationshuset. Den transformator som finns söder om stationen äger vi inte och sedan finns en del problem med att utnyttja en del av marken för till exempel bilparkering på grund av närheten till järnväg. På det hela taget är det svårt att se några hinder för att utveckla Södra station.

Men självklart är det en bra bit till byggstart, den här typen av investeringar är stora och tar tid att planera, rita och genomföra.

Jag har dock två invändningar mot Per-Johan Behrns resonemang: jag tror inte att vi ska välja bort Resecentrum på norr och enbart satsa på Södra Station, och jag tror inte att det är rätt att lägga ett framtida Kulturhus/Stadsbibliotek vid Södra Station.

När det gäller de två stationerna så tror jag att vi i framtiden kommer att behöva fler – inte färre – stationer. Inom några år hoppas jag att vi får pendeltågstrafik i Örebro län (om S får styra län och Örebro kommun så inleds arbetet redan under denna mandatperiod) och redan inom något år kan vi komma att ha 15-minuterstrafik mellan Örebro central och Hallsberg (genom fjärrtåg med mera). Det innebär också att Örebro central/Resecentrum har väldigt bra förbindelse med Södra station.

Flera faktorer talar dessutom för Resecentrum på norr:

  • vi behöver stärka den norra delen av city – annars blir stadskärnan för liten för att om några år klara att försörja 150 000 invånare.
  • vi kan inte göra oss av med spårkapaciteten på norr – även om huvuddelen av fraktverksamheten förhoppningsvis kan flyttas ut från stadskärnan inom en nära framtid
  • all busstrafik och en framtida utbyggnad av järnvägstrafiken ryms inte vid Södra Station

Jag tror därför att vi borde utveckla både Resecentrum och Södra station. På resecentrum kan man tänka sig att tonvikten ligger på busstrafik och fjärrtåg; och att hela dagens bussyta byggs över för att inrymma kontor, service och handel. Det läget borde vara intressant för såväl myndigheter som organisationer och företag. Ett förslag om att inleda detta arbete har lämnats in i till Kommunfullmäktige av Peter Dahlgren och Jonas Karlsson för två år sedan. Så här skriver de i motionen: ”Örebro kommun måste ta ett ansvar för hur området vid Resecentrum kan utvecklas. En möjlighet vore att skapa ett Resecentrum i två plan med byggnation ovanpå. I en sådan byggnad skulle man kunna få in mer utrymme för anslutningstrafik till resecentrum. Man skulle kunna få in fler servicefunktioner och det skulle kunna vara ett bra läge för ett hotell, på samma sätt som i Göteborg. Det kanske till och med skulle vara möjligt att få ner Östra Bangatan under jord på en del av sträckan mellan Nobelgatan och Svartån.”

Jag tror dock att man bör bygga högre än två plan: jag tror som sagt att det är en attraktiv plats för kontor också.

Södra Station kan därmed bli mer av en pendeltågsstation med en del av fjärrtågen och ett fantastiskt läge nära Conventum och den mest livliga delen av city. Där är det sannolikt ännu mer attraktivt att bygga hotell och det finns en del mark som idag inte används tillräckligt bra. Med framtida pendeltågstrafik kan Södra Station bli den stora turistmagneten med bra tågförbindelse till en ny station vid Gustavsvik och vidare söderut.

Under 2011 kommer vi, tillsammans med Trafikverket, se över framtida placering av järnvägen (gräva ner, höja upp, bygga över?) och då kommer även de båda stationerna att diskuteras. Innan det är klart ska vi självklart inte låsa oss i frågan. Men som sagt: jag tror att vi – oavsett var fjärrtågstrafiken hamnar – kommer att behöva minst två järnvägsstationer i Örebro.

Kommentarer, Samhällsbyggnad

Mycket åsikter om bussarna på möte i Vivalla

5 kommentarer

Den socialdemokratiska föreningen i Vivalla hade bjudit in till möte för att diskutera busstrafiken till/från Vivalla och snöröjningen. Två frågor som engagerar rätt många…

Det blev ett bra möte med mycket konstruktiva förslag om hur vi kan åtgärda dagens problem med busstrafik (och snöröjning). För tillfället återger jag ett antal av de förslag och synpunkter som kom upp. I nästa steg ska jag komplettera åtgärdslistan för busstrafiken med dessa synpunkter (samt med synpunkter från min hållplatsturné och från möte med bussförare). Här är några av de synpunkter som kom upp:

  • ”Det är alldeles för många som plankar på bussen: det är orättvist mot dem som betalar och det påverkar statistiken (det syns inte hur många som åker).”
  • ”Systemet med att man visar kallelsen för att få åka gratis till sjukvård är inte bra, det känns inte bra att hela bussen ska veta vad man ska få vård för” (tydligen togs systemet med särskilda landstingsbiljetter bort på grund av fusk – hur man ska lösa detta kräver i så fall mer funderande)
  • ”Det är väldigt stökigt på en del turer, särskilt när många ungdomar åker samtidigt – till exempel när skolan är slut”
  • ”Betalningen på bussarna är ett problem och tar mycket tid.”
  • ”Det tar minst 2 minuter extra varje gång någon ska ladda korten med kontokort”
  • ”Det behövs mer kontrollanter på bussarna för att minska fuskåkandet”
  • ”Trots att förarna rapporterar att bussarna är fulla sätts inga extrabussar in”
  • ”Bussförarna har för lite information om förseningar och problem (för att svara resenärer som står och väntar på bussar som inte kommer) – trots att det finns möjlighet att informera om sådant i realtidssystemet” (det system som berättar var bussarna är, och hur långt de har kvar till hållplatsen)
  • ”Varför byter ni inte färg på busskort så att man lättare kan skilja de med olika giltighetstid åt?
  • ”Varför har biljettautomaten tagits bort i Lundby? Varför finns inte fler biljettautomater?”
  • ”Inför ett säkrare sms-betalnings-system, som är svårare att fuska med. I uppsala ser man färgkoder så att föraren lätt kan se om biljetten är korrekt”
  • ”Kan man inte ha sensorer som registrerar korten, som i andra städer?”
  • ”Sätt in bussar runt Vivallaringen vid högtrafik, så att inte alla behöver gå till Vivalla centrum”
  • ”Det är nästan alltid överfullt på bussarna mellan klockan 7 och 9 och mellan 15 och 17”
  • ”Varför kan man inte kolla och ladda busskortet på datorn?”
  • ”Linjekartan är svår att förstå, komplettera med en riktig karta i tidtabellen” (särskilt svårt för nyinflyttade som inte har koll på hur Örebro ser ut)

Dessutom diskuterades snöröjningen och förutom de åsikter som förts fram tidigare (av mig och andra, läs mer här) så påpekades problemet med felparkerade bilar i områdena som hindrar snöröjningen. Vaktbolaget som sköter parkeringarna borde bötfälla fler, menade alla.

Samtalet fortsatte därefter till en mer allmän diskussion om trafiksäkerheten i Vivalla, att en del kör vårdslöst – även på gårdsgator och cykelvägar.

Och så en ytterligare viktig fråga: På väg hem med bussen bestämde jag mig för att testa promenadstråket till Eurostop/Boglundsängen (som för de flesta i Vivalla ju är det närmaste stora handelscentrat) och det blev en påminnelse om hur viktigt det är att ta ett helhetsgrepp på trafik och trygghetsfrågor på dessa sträckor. Det finns egentligen ingen riktigt bra gångväg från Vivalla centrum till Eurostop. En del av det kommer att förbättras med en gång och cykeltunnel under Hedgatan (mot stan till, från Max) men det behövs en helhetslösning på detta. Förhoppningsvis klarar vi det i takt med att Boglundsängen växer och det nya handelsområde som snart kommer att växa fram i hörnet mot motorvägen (där den gamla möbelaffären ligger).

Kommentarer, Samhällsbyggnad

Konstruktivt möte om bättre snöröjning i Örebro

Lämna en kommentar

Lägger som hastigast upp anteckningar från kvällens möte om hur vi kan förbättra snöröjningen i Örebro. Men först en ursäkt: till de snöröjare som uppfattat att jag kritiserat dem för att inte göra sitt jobb så vill jag, än en gång, be om ursäkt. Ambitionerna för snöröjningen är beslutade av oss politiker och vi måste ta ansvaret för dem (jag hoppas att vi i stor enighet ska bli överens om att höja ambitionerna – och skjuta till mer pengar).

På mötet inledde Gösta Eriksson från Tekniska förvaltningen med att berätta om några av de förändringar som gjorts till 2011: förbättrad röjning vid några äldreboenden (inte alla), lägga snövallar på ena sidan gatan i Sörby, röja mer i innerstan, förbättra infarterna till stan, gps på fordonen så att man ser var de varit och röjt, med mera. De åtgärderna har kostat cirka 2,5 miljoner, totalt var budgeten på 16 miljoner och utfallet för förra vintern var 48 miljoner.

En del ytterligare förbättringar har också gjorts, till exempel att ”Snödagboken” lagts upp på internet så att man kan se var snöröjarna är och ska ta vägen. Till nästa vinter bör ett ordentligt kartbaserat system för felanmälningar och status på anmälda fel vara uppe på webben.

Några frågor som sedan togs upp av de örebroare som var på mötet:

  • ”Kvaliteten på snöröjningen måste förbättras, på sina ställen finns för stora brister. Vilka krav ställer man på snöröjarna? Kravspecifikation?”
  • ”Det skapas vallar vid utfart från garageuppfarten, man ska ju kunna köra över vallen med vanlig bil”
  • ”Hur stora vallar får det vara? Köra bort mer snö? Lägga all snön på ena sidan.”
  • ”Upprätthåll datumparkering och parkeringsförbud”
  • ”Snöhögar på gångvägar så man inte kommer fram med rullator”
  • ”Problem med trafiksäkerheten, man ser inte över snöhögarna!”
  • ”Dålig snöröjning runt Marklyckan och andra äldreboenden”
  • ”Genomfartslederna, varför har man inte datumparkering vintertid? Idag är det städnatt på ena sidan”
  • ”Bussarna kommer inte fram, det är trångt på gatorna”
  • ”Var lägger kommunen upp snön? På trottoarer…”
  • ”Avrinningen kommer att bli ett problem även i år: öppna vägbrunnarna (snöröjarna måste veta var brunnarna finns)”
  • ”Lägg mindre resurser på mindre gator, prioritera gångtrafiken!”
  • ”Forsla bort mer snö, även utanför centrum”
  • ”Fel uppgifter i snödagboken”
  • ”Skillnad vardag och helgdag?” (Nej, det ska inte vara skillnad)
  • ”Om man inte röjer städnatten dröjer det en vecka till nästa röjning”
  • ”Svårt när cykel o bilväg ska samsas och gatan är dåligt röjd”
  • ”Jag tycker att snöröjarna sköter cykelvägarna bra”
  • ”Resurserna räcker inte till, satsa mer!”
  • ”Höja ambitionen jämfört med andra kommuner”
  • ”Fler väghyvlar behövs!”
  • ”Svårt att fixa hörn/korsningar utan handkraft”
  • ”Betygssättning, betala efter kvalitet!”
  • ”Snöröjningen är fel, inte snöröjarna”
  • ”Det kostar med skador, olyckor, bilskador också – lönsamt att röja bättre”

Ska ägna en stund senare ikväll åt att dra slutsatser från mötet och presentera en lista med förslag. Återkommer om det imorgon.

Samhällsbyggnad

Många förslag från engagerade bussförare

Lämna en kommentar

Ikväll träffade jag några bussförare för att höra hur de ser på problemen med busstrafiken i Örebro. Jag hade bett att få träffa dem för att få förslag och synpunkter på hur busstrafiken kan bli bättre. Och många förslag blev det!

Mötet visade på ett grundläggande problem (som tyvärr inte är unikt för busstrafiken): vi fångar inte upp synpunkter från dem som har bäst koll – kommunen använder inte all den kunskap som finns hos de många örebroarna.

Det är uppenbart att vi inte fångar upp bussförarnas synpunkter och förslag tillräckligt bra. Vi måste hitta sätt att regelbundet få höra var bussförarna tycker att det finns problem: vilka mindre förändringar skulle vi kunna göra för att turerna ska bli bättre, hur kan besvärliga trafiksituationer lösas/undvikas och hur kan vi göra resorna snabbare. Till exempel.

Egentligen skulle det kunna vara enkelt: på mötet med bussförarna föreslog jag att vi lägger upp en karta med linjerna inritade på i deras fikarum och sedan antecknar de sina synpunkter på den och då och då hämtar kommunens tjänstemän kartan och ser över synpunkterna. Tillsammans med regelbundna uppföljningsmöten med bussförare skulle vi kunna få många förslag på förbättringar. Synpunkter och förslag ska egentligen besvaras på ett av tre sätt:

1/ ”bra synpunkt, det ska vi försöka åtgärda!”
2/ ”intressant förslag, men tyvärr går det inte eftersom ….” och
3/ ”värt att fundera på, men det är inte möjligt just nu.”

Idag samlar Nobina (det företag som kör bussarna) upp synpunkter, för dem vidare till Länstrafiken som i sin tur för dem vidare till kommunen. Det fungerar inte tillräckligt bra; en hel del synpunkter försvinner någonstans på vägen. Alla kan inte genomföras, men en hel del förslag borde vi ta vara på för att göra busstrafiken bättre.

Här är några punkter från mötet med bussförarna ikväll (med reservation för att jag kanske inte alltid uppfattade rätt – jag är inte expert på linjesträckningarna):

  • Betalningarna på bussarna måste förändras. Det kan ta upp till 5 minuter när någon ska ladda sitt kort, då är det inte konstigt att det blir förseningar i busstrafiken. Även sms-biljetterna tar tid. Vi måste antingen hitta andra automatiska sätt att betala, investera i fler automater på hållplatserna eller helt enkelt sluta kontrollera betalningen när folk går ombord. I Göteborg har de bestämt att förarna inte ska sköta betalningen och istället ökar de antalet kontrollanter som går runt och kollar så att folk betalt.
  • Vi har alldeles för få kontrollanter i stadstrafiken i Örebro. Idag fuskar många i de bakre automaterna och många fuskar med sms-biljetterna.
  • Det finns inte en enda betalningsautomat mellan Vivalla och Våghustorget, dessutom är det ofta fel på automaterna. Kanske göra det möjligt att köpa bussbiljetter i p-automater som i Hamburg?
  • Det kan behövas två kortläsare fram i bussarna.
  • Körtiderna måste ses över. Tidtabellerna har inte satt sig, det blir förseningar och
  • Förslag på konkreta linjeförändringar: Låt linje 21 gå till Bista (där linje 33 gick förr), det behövs förbindelser till Netonnet, Lek och buslandet, arbetsplatserna där och sträckan dit. (Att låta linje 7 eller 8 gå dit är ett sämre alternativ).
  • Låt bussen gå via Landins väg, runt hela Mosås istället för att vända i Törsjö.
  • Linje 24 som går till Gustavsvik går för sällan, borde vara stomlinje. Det ska vara lätt att ta sig till/från Gustavsvik – särskilt på sommaren!
  • Låt linje 22 (till Marieberg köpcentrum) köra runt området istället för att bara vända. Idag väntar folk på fel sida, blir irriterade när de inte får åka med (före vändningen) och hållplatserna är inte anpassade för exempelvis rullstolar. Varför inte låta 23an gå till Marieberg?
  • Trafiksituationen från USÖ tar tid och kan leda till olyckor. Det är svårt för bussarna som är på väg från USÖ att komma ut i rondellen och det har inträffat tillbud, mest tur att inga cyklister skadats hittills och att det inte blivit värre krockar.
  • Det är trångt för bussarna förbi USÖ, särskilt på vintern när snövallarna gör gatan ännu smalare.
  • Det har rent allmänt blivit många vänstersvängar i det nya linjenätet och de tar tid och skapar farliga trafiksituationer.
  • Rampen upp till Våghustorget är en flaskhals, bussar kan få vänta länge på att bussen framför ska fyllas eller vänta in sin avgångstid. När en försenad buss kommer till Våghustorget är risken därför stor att förseningen blir ännu större. (Bussarna får inte köra Rudbecksgatan under Drottninggatan). Liknande problem på Järntorget.
  • Bussförarna har, via Nobina, fört fram förslag på att anpassa tiderna i tidtabellen till verkligheten men de förslagen har inte lett till några förändringar.
  • Under januari var det 46 skador på bussarna, normalt kanske 5-10 per månad. Bussförarna pekar på stressen, snön, snåla/omöjliga tider i tidtabellen som några troliga skäl till detta.

Återkommer om någon dag med synpunkter från resenärerna som jag fick in på förra veckans bussturné. Resenärernas förslag tar helt enkelt lite längre tid att sammanställa (delvis för att jag noterade dem med papper och penna medan jag antecknade i min iPad när jag träffade bussförarna…)

Kommentarer, Samhällsbyggnad

Högre ambition för snöröjningen

1 kommentar

Jag tycker att Örebro kommun borde ha högre ambitioner för snöröjningen, det har jag skrivit om flera gånger tidigare. Idag när jag cyklade till Rådhuset blev det återigen tydligt varför: trots att det inte snöat så mycket så var det i det närmaste omöjligt att cykla utan att riskera att falla. Det blir nämligen så när blasket blir spårigt. I det läget borde vi tydligt peka ut huvudleder för cykel där vi röjer bort snön nästan omedelbart, precis som till exempel Linköping.

Jag har trott att vi varit överens om att höja ambitionerna för snöröjningen, men häromdagen skrev representanter för Moderaterna, Miljöpartiet och Centerpartiet att de inte alls ville det. De ville hellre ”värna välfärdens kärna”. Jag tycker att de gör fel som ställer snöröjning mot vård, skola och omsorg, vilket jag skrev i NA idag. Jag hoppas fortfarande att vi ska kunna bli överens om att höja ambitionerna för snöröjningen i Örebro. Det är en viktig satsning för ökad tillgänglighet och ökad tillväxt. Här följer svaret som var publicerat i NA idag:

”Alla ska kunna röra sig på gator och torg i Örebro – även om man behöver rullstol, rullator eller om man rullar barnvagn. Tillgänglighet och framkomlighet är en rättighetsfråga, men också en förutsättning för tillväxt i Örebro eftersom arbetsresor, handel och mycket annat är beroende av god framkomlighet. Därför var framkomligheten – även på vintern – den första fråga jag lyfte som ansvarig för samhällsbyggnadsfrågorna i Örebro.

Nu menar Fredrik Persson (mp), Gunnar Andersson (m) och Charlotte Edberger Jangdin (c) (NA 3/2) att en satsning på bättre snöröjning innebär nedskärningar i det de kallar ”välfärdens kärna”. De ställer pensionärers rätt att kunna och våga gå ut mot antalet anställda i äldrevården och de ställer fler lärare i motsats till att pappor och mammor ska kunna komma fram med sina barn i barnvagn. De gör det samtidigt som de ledande företrädarna för deras ”koalition” förespråkar sänkt skatt som skulle ta bort drygt 200 miljoner från skolan, äldrevården, förskolan eller snöröjningen.

Jag är förvånad över deras inlägg. Enligt artikeln vill de inte avsätta pengar för att få bättre snöröjning. Dagen innan deras inlägg var publicerat pratade vi om just att höja ambitionerna för snöröjningen i Örebro och både Gunnar Andersson och Fredrik Persson nickade och instämde. Två dagar innan deras inlägg var publicerat fick hela Programnämnd Samhällsbyggnad en rapport om hur Tekniska förvaltningen menar att snöröjningen kan förbättras – till en högre kostnad. Gunnar Andersson och Fredrik Persson sa inte ett ord i linje med debattinlägget då heller.

Jag hoppas att den ståndpunkt som gäller är den som Gunnar Andersson och Fredrik Persson fört fram på de möten vi haft tillsammans efter årsskiftet. Jag hoppas också att vi, trots tonläget i deras debattartikel, ska kunna komma överens om att förbättra snöröjningen i Örebro till nästa vinter så att cyklar, fotgängare, rullatorer, rullstolar och barnvagnar kommer fram lättare.

Därför tänker jag fortsätta argumentera för att Örebro kommun bör höja ambitionerna både för snöröjningen och för informationen till örebroarna om vad man kan förvänta sig av snöröjningen. Den som vill läsa de förslag jag presenterat för bättre snöröjning kan läsa dem på min blogg (bjornsundin.speedhost.me); som ordförande i Programnämnd Samhällsbyggnad kommer jag sträva efter att vi kan hitta samsyn så att snöröjningen blir bättre till nästa vinter.

Björn Sundin, kommunalråd (s), ordförande i Programnämnd Samhällsbyggnad”

Kommentarer, Samhällsbyggnad

Tomträttsavgälden – även komplicerade saker går att prata om

1 kommentar

Efter en 12 timmarsdag utan egentliga pauser borde man väl vara trött. Men inte om man avslutar dagen med ett möte med örebroare som drabbas hårt av kommunala beslut (om tomträtter)… Förutom att jag fick med mig flera idéer på en långsiktig lösning på ”tomträttseländet” så blev jag stärkt i en viktig övertygelse: man kan diskutera även svåra avvägningar och få förståelse för vikten av att ta hänsyn till olika önskemål – även i samtal med människor som hotas av uppåt 3000 kronor mer i månadskostnad för sitt boende.

Så här berättade en örebroare i ett mail: ”Jag och min fru köpte ett hus på Ringstorpsvägen för tre år sedan. Vi har först nu nu till fullo förstått vilken enorm boendekostnadsökning som väntar oss i och med de kommande tomträttsavgäld-ökningarna. Vi har nu fått besked om att vi kommer att gå från en avgälda på 3800kr/år till 31.000kr per år(!).” ”De löpande kostnaderna för vår boende i Örebro kommer i praktiken då att fördubblas, från ca 30.000 till drygt 60.000kr.” Liknande effekter berättade andra deltagare på träffen om.

För många fastighetsägare i Örebro har uppräkningen av tomträttsavgälden blivit orimlig och det är uppenbart att vi måste se över konsekvenserna av den modell för uppräkning som vi använder. Förhoppningsvis är det förslaget som duktiga tjänstemän jobbat med – och som de berättade om för oss politiker idag – ett steg i rätt riktning. Det finns flera problem:

  • Markvärdena stiger och därmed taxeringsvärdena – som styr tomträttsavgäld (och friköpspriser).
  • Uppräkningen sker bara var 10:e eller 20:e år vilket gör att förändringen blir väldigt stor.
  • Varken banker , mäklare eller marknad värderar skillnaden mellan tomträtt och ägd mark särskilt högt vilket gör att det är svårt att få låna för att köpa loss sin tomt, det blir ingen större skillnad mellan att köpa hus med tomträtt och hus med ägd mark.

Tomträtt är – för dem som inte ägnar sig åt sådana här frågor – en typ av hyra för mark som kommunen äger. I Örebro räknas värdena upp hela tiden, jämfört med marknaden (just nu utgår vi från 73% av taxeringsvärdet). På samma sätt gör 36 av 58 kommuner, så det är inte på något sätt ett unikt problem i Örebro.

Jag fortsätter citera: ”Men då vi går till banken för att höra oss för om möjligheterna att låna de 467.000kr som utgör 73% av taxeringsvärdet [alltså det så kallade friköpspriset, min anmärkning] så säger banken nej. Deras resonemang är enkelt. De lånar ut maximalt 75% av marknadsvärdet av fastigheten. De bedömmer att värdet på vår fastighet bara stiger 200.000-300.000kr om tomten är friköpt. (Ja, det är sorgerligt med sant, banken kollade upp saken med mäklare.) Alltså: banken är villig att låna ut 75% av 200-300t =150.000-225.000kr, och kommunen vill ha 467.000 kr för tomten. Om vi hade ägt huset under de senaste 10-15åren hade vi kunnat ta ett nytt lån på huset genom den värde stegring som har varit de senaste decenniet. Men läget för oss, som är relativt nyinflyttade och inte varit med om någon värdestegring, är låst.”

Efter att ha tagit del av denna och liknande berättelser från olika husägare (och bostadsrättsinnehavare, för problemen är stora för en del bostadsrättsföreningar) bestämde jag mig för att prova något jag inte gjort förut: att bjuda in dem som varit oroliga/arga/upprörda till ett möte och se om det gick att diskutera principer, långsiktiga lösningar och balans mellan olika intressen. Och det gick alldeles utmärkt.

Frågan om tomträtterna är komplicerad, och jag känner att vi som är ansvariga politiker behöver förslag och synpunkter för att kunna lösa problemen med nuvarande tomträttsystem. Så jag frågade om de som hört av sig ville vara med och diskutera hur ett rimligt system kan se ut.

Det som gör frågan komplicerad är att det handlar om avvägningar mellan olika intressen:

  • Kommunen vill att så många som möjligt ska ha råd att friköpa sina tomter – och att det lönar sig. Det viktigaste skälet för detta är (i alla fall för mig) att det inte är bra att familjer hamnar i dessa svåra situationer, där man är helt utlämnad åt de beslut vi politiker fattar – och de besked som banktjänstemän och mäklare ger när det gäller försäljningar, lån och liknande. Självklart måste tomträttsinnehavare veta långsiktigt vilka villkor som gäller – och det måste finnas förutsättningar att beräkna boendekostnaderna även på sikt.
  • Å andra sidan ska ingen ”straffas” för att de (eller tidigare fastighetsägare) valt att använda erbjudandet om tomträtt – eller att de tidigare valt att köpa loss sin tomt.
  • Skattebetalarna har rätt att kräva att vi som ansvariga politiker inte ”slumpar” bort kommunens mark till enskilda – att vi inte ger vissa fastighetsägare mycket lägre priser för sin mark än vad till exempel en familj som vill bygga ett nytt hus får betala.

Beräkningsmodellen är ett försök att balansera mellan de där olika önskemålen.

Vi kommer att fortsätta erbjuda så många som möjligt bra villkor för att friköpa sin tomträtt. Alla eventuella förändringar måste utgå från att friköpspriset gör det möjligt att köpa sin tomt utan att därmed ta orimligt stora risker.

Här är några av funderingarna från deltagarna på mötet:

  • Hur åstadkomma rättvisa i värdestegringen: använda procentsatsen för att dämpa effekterna av marknadens effekter (ökade priser för mark i ett växande Örebro)? Är markvärdet en relevant faktor – det står ju redan ett hus på tomten? Är fördelningen mellan hur man bedömer fastighetens värde och markvärdet rimlig?
  • Kan kommunen förbättra sin information till banker, mäklare men även till dem som sitter med tomträtt? Årliga brev som berättar om värdestegring och friköpsmöjlighet? Diskussioner med banker och mäklare om värderingen?
  • Kan kommunen erbjuda en möjlighet att friköpa idag men att betala priset utslaget på fler år (för att lösa problemet med att bankerna inte lånar ut)? Finns varianter på detta?

Det var bra diskussioner och jag tror att vi är många ansvariga politiker som gärna skulle vilja hitta en lösning som inte får de effekter som dagens system har. Å andra sidan har vi den svåra avvägningen mellan de olika intressena: tomträttsinnehavare, skattebetalare, tidigare tomträttsinnehavare och så vidare. Under våren kommer vi att fatta beslut om de villkor som ska gälla från halvårsskiftet och min förhoppning är att vi samtidigt ska klara att prata om en mer långsiktig lösning som – på sikt – gör att vi slipper att villaägare (och andra) får fördubblade boendekostnader på grund av politiska beslut.

Kommentarer, Samhällsbyggnad

Frågor om busstrafiken – nu med några svar…

Lämna en kommentar

[uppdaterat] Jag har gått igenom de frågor som ställdes till mig i gårdagens chat om busstrafiken på na.se, samt även gått igenom de frågor som ställdes till Fredrik Persson (mp) och sorterat dem i rubriker samt kompletterat med den information jag fått om vad som redan är på gång (här är detta dokument: ”Frågor om bussarna”).

Detta kommer jag att skicka till tjänstemännen för att de ska kunna komplettera med mer information om vad som görs, vad som kan göras och vad som inte är möjligt. Detta är alltså delvis sammanfattningar och delvis påståenden från chatten. Hör gärna av er med fler inspel!

Här är några frågor som kom upp i chattarna (längre ner finns förslag till åtgärder)rubrikerna samt de åtgärder som är på gång:

  • Önskemål om samtrafik på kvällar och nätter (trygghet på natten, sällskap till busshållplatsen mm)
  • Det tar för lång tid när resenärer ska ladda kort direkt av chauffören
  • Senare avgångar från centrum på nätterna (efter att krogarna stängt)
  • Service på bussarna (en del chaufförer är inte serviceminded , mobilpratande, fel information, bemötande från vissa osv)
  • Ryckig körning och för lite kunskaper om vinterkörning
  • Kaoset på Olaigatan (flytt av busshållplatsen samt väderskydd)
  • Långa väntetider och inställda bussar, ofta försenade bussar – följer inte tidtabellen
  • Överfulla bussar: särskilda problem på linje 1-4 (Universitetet-Resecentrum-Lundby, Brickebacken-Våghustorget-Lundby, Brickebacken-Resecentrum-Mellringe, Universitetet – Våghustorget – Mellringe).
  • Överfulla och inställda bussar från Vivalla/Lundby – tidtabellen hålls inte
  • Missnöje med de nya linjerna, fler bussar via Järntorget?
  • Inställda bussar från Brevens Bruk (8.30-bussen inställd) –indragen utan förvarning.
  • Linje 24 eller 23 borde gå över Drottninggatan
  • Namnsättning på bussarna
  • Trafiksituationen i bussbacken efter Förlunda: cyklar och bussar ska samsas och det är alldeles för trångt

Förändringar som förvaltningen redan arbetar med räknas upp under respektive rubrik. Dessa förändringar sker fortlöpande, körtiderna förändras i samband med nästa tidtabellskifte den 17 april.

Tidtabeller, förseningar och tidhållning. Förändringar på gång:

• förändring av körtider och bättre anpassning av tidtabellen. Bland de åtgärder som kan bli aktuella kan innebära att fler bussar krävs för att upprätthålla en väl fungerande turtäthet

• översyn av antal resande på de olika busslinjerna för justering av tidtabell och förstärkning där behov finns

• framkomlighetslösningar för att underlätta kortare restider. Bussfält kommer att genomföras och utvärderas. Arbetet med trafikljusprioritering för kollektivtrafiken fortgår och ambitionen är att genomföra ett test under året.

• fortlöpande översyn av hållplatslägen för att förkorta restider och begränsa antal hållplatser för framförallt landsbygdstrafiken.

Nattbussar, samtrafik, linjesträckningar och hållplatser (samt namn på bussar). Förändringar på gång:

• linjenätsförändring där så kan ske utan att körtider och kostnader förändras

• linje 24 som idag trafikerar Fabriksgatan ändras till trafikering Drottninggatan för att förbättra tillgängligheten i centrum

• flytt av hållplats på Olaigatan är planerad

• Namnsättning av bussar sker under våren

Fulla bussar. Förändringar på gång:

• översyn av antal resande på de olika busslinjerna för justering av tidtabell och förstärkning där behov finns

• förstärkningstrafik med fler bussar på de tider då många resenärer reser

Brister i service och körning. Inga specifika åtgärder – ständigt pågående dialog.

Förändringar som förvaltningen redan arbetar med räknas upp under respektive rubrik. Dessa förändringar sker fortlöpande, körtiderna förändras i samband med nästa tidtabellskifte den 17 april.

Tidtabeller, förseningar och tidhållning

Förändringar på gång:

  • förändring av körtider och bättre anpassning av tidtabellen. Bland de åtgärder som kan bli aktuella kan innebära att fler bussar krävs för att upprätthålla en väl fungerande turtäthet
  • översyn av antal resande på de olika busslinjerna för justering av tidtabell och förstärkning där behov finns
  • framkomlighetslösningar för att underlätta kortare restider. Bussfält kommer att genomföras och utvärderas. Arbetet med trafikljusprioritering för kollektivtrafiken fortgår och ambitionen är att genomföra ett test under året.
  • fortlöpande översyn av hållplatslägen för att förkorta restider och begränsa antal hållplatser för framförallt landsbygdstrafiken.

Nattbussar, samtrafik, linjesträckningar och hållplatser (samt namn på bussar)

Förändringar på gång:

  • linjenätsförändring där så kan ske utan att körtider och kostnader förändras
  • linje 24 som idag trafikerar Fabriksgatan ändras till trafikering Drottninggatan för att förbättra tillgängligheten i centrum
  • flytt av hållplats på Olaigatan är planerad
  • Namnsättning av bussar sker under våren

Fulla bussar

Förändringar på gång:

· översyn av antal resande på de olika busslinjerna för justering av tidtabell och förstärkning där behov finns

· förstärkningstrafik med fler bussar på de tider då många resenärer reser

Brister i service och körning:

Samhällsbyggnad

Glädjande möte med snöröjsansvariga

2 kommentarer

Idag på eftermiddagen träffade jag några av dem på Tekniska Förvaltningen som ansvarar för snöröjningen i Örebro kommun. Jag hade bett att få träffa dem för att få höra deras bild av hur vi sköter snöröjningen i Örebro (jag har redan fått höra många örebroares bild via mail, via telefon och via Facebook).

Det var ett nyttigt möte. Att de ansvariga titt som tätt känner sig orättvist påhoppade för brister i snöröjningen kan jag förstå (och jag var tydlig med att om jag bidragit till det så ber jag om ursäkt) – kritiken bör ju nämligen riktas mot oss som är politiskt ansvariga för de ambitioner som snöröjarna följer. Det är inte den enskilde plogföraren som bestämmer när de ska ploga en gata, det är inte den ansvarige tjänstemannen som bestämmer när de ska ringa in snöröjningsorganisationen och det är inte den som svarar i kundtjänst som är ansvarig för att den eller den gatan inte är tillräckligt bra röjd. Ansvaret ligger på oss politiker som fastställt riktlinjerna för snöröjningen. Det där har jag skrivit om tidigare (jag har försökt att konsekvent påpeka detta hela tiden).

Det var också ett glädjande möte eftersom det finns goda förutsättningar att göra Örebro mer framkomligt nästa vinter – även om den blir lika snörik som i år. Mycket har gjorts: man har prioriterat centrum hårdare, prövat att vara riktigt flitiga runt två äldreboenden, man har prövat att samla snöhögar i vissa hörn, att bara lägga snön på ena sidan gatan och en massa annat. Bara dessa extrasatsningar inför denna vinter kostade 2,5 miljon.

Men jag tror att vi ska höja ambitionerna ännu mer, och tjänstemännen har ingen annan uppfattning (har de nog inte haft tidigare heller, det är ju inte de som fattat besluten…). De har tittat på Linköpings riktlinjer, som är mer ambitiösa, särskilt vad gäller cykelvägar. I Örebro röjer vi cykelhuvudleder vid 3-5 cm snö, i Linköping röjer de vid 1cm. I Örebro röjer vi andra cykelbanor vid 5-7 cm snö, i Linköping vid 3cm. Dyrare? Ja, självklart. Men vill vi vara en cykelstad där man inte är tvungen att hänga in cykeln på vintern så måste vi göra det möjligt att ta sig fram. Inte överallt – men vi ska vara tydliga med vilka cykelleder som röjs ordentligt så att cyklisterna kan välja de vägarna till jobb/skola/aktiviteter.

När det gäller felanmälningar och inrapportering av brister pågår ett ambitiöst jobb och jag hoppas att detta arbete, kombinerat med extra informationsinsatser, kan göra att örebroarna till nästa vinter känner att de bättre vet vad de kan förvänta sig på olika vägar/leder och i olika områden. Och att man ser om någon redan rapporterat in en brist eller ett fel, så man kan lägga sin tid på något annat.

Några viktiga punkter jag tar med mig från mötet och i den fortsatta diskussionen:

  • Vi är överens om att prioritera cyklar och fotgängare – det gäller bara att fatta beslut om ambitionsnivån (och självklart att sedan följa upp om besluten ger effekt).
  • Fastighetsägarna är avgörande för hur framkomligt Örebro är, eftersom trottoarer och de flesta gångstråk faktiskt är deras ansvar. Men kommunen borde erbjuda den tjänsten (det har jag skrivit om tidigare) och vi borde påminna och informera mer om det ansvaret, likväl som vi borde informera mer om vilka riktlinjer vi har för snöröjningen och vad man har rätt att förvänta sig. Eftersom alla fastighetsägare får en räkning från Örebro kommun varje månad borde den informationen inte vara så svår att fixa; kompletterat med informationsblad till flerfamiljshus så kan vi i stort sett nå alla örebroare med den informationen flera gånger varje vinter. Vilket jag tror är bra: ju bättre information man har, ju bättre koll får man – och ju större känsla av kontroll får den enskilde. Och människor som har kontroll över läget upplever att man visar dem respekt – och de blir mer nöjda med servicen.
  • Vi måste fortsätta prioritera äldreboenden och andra verksamheter där vi vet att behoven av bra snöröjning är särskilt stora. Sannolikt borde det även gälla i anslutning till skolor och förskolor också (precis som sker i bland annat Karlstad).
  • Ett mer tillgängligt Örebro handlar om en helhet, det tjatar jag om hela tiden. Ett tydligt exempel, som kom upp på mötet idag, är att när vi planerar gång/cykelbanor så måste vi också fundera på hur snöröjningen av dem ska gå till. Om vi väljer att skapa en cykelväg genom en enkel avgränsning av en gata (som på Skolgatan) så får vi problem med snöröjningen och då måste vi också ta ansvar för att skapa lösningar för detta. Och om vi tillåter parkering på gatorna blir snöröjningen svårare – ska vi då frakta bort bilar längre (i Stockholm fraktar de bort till särskilda uppställningsplatser)? Ska vi oftare införa tillfälliga p-förbud på vintern? Sådana val måste vi örebroare fundera över. Vi som förtroendevalda politiker kommer att fatta besluten, men de förutsätter en dialog med så många örebroare som möjligt.

Nåväl. När Programnämnd Samhällsbyggnad sammanträder 1 februari kommer vi att få en ordentlig föredragning av ansvariga tjänstemän. Sedan är det upp till oss som förtroendevalda att fatta beslut om riktlinjer och vilka ambitioner vi ska ha. Jag hoppas att ett sådant beslut kan fattas medan vi fortfarande minns årets vinter men innan planeringen för nästa år måste börja (sannolikt i mars). Jag lär återkomma i frågan…

Samhällsbyggnad

Låt örebroarna betygssätta snöröjningen! (8 förslag för ett framkomligare Örebro)

Lämna en kommentar

Vi har haft konstruktiva samtal mellan partierna i presidiet i Programnämnd Samhällsbyggnad och vi är överens om att be Tekniska Förvaltningen återkomma med förslag och beräkningar om att justera riktlinjerna för snöröjningen. Jag tror att vi, i februari eller mars, kan bli överens om en del förslag som kan förbättra snöröjningen – åtminstone till nästa vinter.

Jag tänker gå till de fortsatta diskussionerna med öppet sinne och tänker inte låsa mig vid följande lista. Men detta är de slutsatser jag dragit av diskussionerna de senaste veckorna och utifrån synpunkter jag fått in:

1. När det gäller riktlinjerna så tror jag vi ska anpassa dem, men den frågan diskuterar vi när Tekniska Förvaltningen återkommer (idag ska plogarna ge sig ut när det kommit 8-10 cm snö på vägar, 3-5 cm på cykelleder). Det vi dock också måste ha med är att anpassa riktlinjerna och bli lite mer flexibla. 8 cm snö behöver inte vara ett problem på cykelbanor – om det är kallt och snön är lätt. Däremot är 3 cm snömodd som nästan fryser nästan omöjligt att cykla i. Det är ett exempel på att det inte bara är snödjup som är relevanta. Här ligger också frågan om att särskilt – och ännu mer – prioritera områden där många äldre bor, till exempel runt seniorboenden och andra ”äldreboenden”. Men även kring skolor och förskolor.

2. Gatorna behöver skrapas bättre på många ställen (plogar bör vara ordentligt nedfällda mot gatan). Och då och då tror jag att man ska ta till saltning i ökad utsträckning – men det måste vägas mot miljöpåverkan och andra nackdelar med saltning.

3. De flesta snöröjarna – och tekniska förvaltningen – gör ett jättejobb.  Men det finns också snöröjare som slarvar och som snålar till exempel med att fälla ner plogbladet. Det är inte okej, vi behöver bli bättre på att utvärdera kvaliteten på snöröjningen. Jag skulle gärna se ett prestationsbaserat ersättningssystem som tar hänsyn till hur nöjda örebroarna är med snöröjningen på respektive gata, relaterat till det uppdrag som snöröjaren fått. Mer om det i en senare punkt.

4.Vi behöver i högre grad forsla bort snö, annars hindras sikten och dessutom blockeras övergångsställen och andra passager av snöhögar.

5.Snöröjningen måste samordnas bättre, ju fler som plogar längs en sträcka ju större är risken att den ena plogen skapar en vall mot en annan gata eller att man blockerar till exempel en busshållplats.

6.Vi behöver också i högre grad forsla bort bilar som står felparkerade (t ex datumparkering) och därmed förhindrar snöröjningen.

7.Vi borde ta vara på örebroarnas engagemang i denna fråga. Kloka partikamrater föreslog en webbaserad karta där man kan följa snöröjningen och jag tror att den idén skulle lösa många av de ovanstående problemen. Om alla örebroare kunde gå in på orebro.se och se vilken beställning/ambition det är satt för respektive gata (hur mycket ska göras), och när den beräknas vara röjd enligt den beställningen så slipper man dels irritera sig i onödan men dessutom kan man då välja till exempel cykelväg till jobbet utifrån planerad snöröjning. Till det borde det inte heller vara svårt att låta örebroarna betygssätta snöröjningen på de gator de trafikerar, vilket i sin tur skulle kunna vara underlag för en prestationsbaserad del i ersättningen till de entreprenörer som sköter en stor del av snöröjningen. Självklart borde också ett felanmälnings-system kopplas till detta så att den som har en olämplig snövall att rapportera eller liknande kan se om någon annan redan rapporterat detta.

8.Örebro kommun borde erbjuda fastighetsägare att sköta snöröjning och vinterhållning av trottoarer och liknande (mot en kostnad). Det skulle dels göra att vi fick bättre röjt på trottoarerna men det skulle också vara mer effektivt: det är inte smart att flera snöröjare röjer olika delar av samma gata. Jag tror att om vi informerade alla fastighetsägare om deras skyldigheter och samtidigt berättade att Örebro kommun kunde sälja den tjänsten (med hjälp av anlitade entreprenörer – det handlar inte om att konkurrera ut privata aktörer) så skulle de flesta nappa. Sedan borde vi nog anslå mer pengar till Byggnadsnämnden så att de kan satsa mer på att slå ner på fastighetsägare som inte sköter åtagandet.

Varför ska vi då göra detta? Det självklara förstår alla: det är svårt att ta sig fram till exempel till fots, med rullator eller med cykel. Det är cyklister, gående och bussåkare som har de stora problemen, bilarna klarar sig i allmänhet. Men det handlar också om samhällsekonomi. Dålig framkomlighet drabbar handeln (färre går och handlar om man inte kommer fram), det drabbar klimatet (fler åker bil och vi riskerar ”skrämma bort folk” från buss och cykel), vi får fler skador (lårbenshalsbrott och annat som försämrar hälsan för framförallt äldre).

Ett helhetsgrepp på tillgänglighetsfrågor kommer vi att återkomma till, tjänstemännen har fått i uppdrag (av ett enigt presidium i programnämnden) att återkomma med förslag på hur det skulle kunna gå till.

Kommentarer, Samhällsbyggnad

Snöröjning engagerar örebroarna

Lämna en kommentar

Att snöröjningen i Örebro engagerar många är uppenbart. Den här veckan har jag kommenterat snöröjningen i stort sett varenda dag (mestadels i radion). Och självklart kom den frågan upp på gårdagens möte med presidiet i Programnämnd Samhällsbyggnad (presidiet består av mig som ordförande, vice ordförande Fredrik Persson (mp), 2e vice ordförande Henrik Elamson (m), Gun Carlestam Lewin (v) och Gunnar Andersson (m)).

Vi var alla överens om att Örebro borde höja ambitionen, och därför fick Tekniska Förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag – och beräkningar – på hur vi skulle kunna justera riktlinjerna för snöröjningen, till exempel att plogarna ska ge sig ut tidigare än idag (idag börjar vi ploga när det kommit 8-10 cm snö på vägar, 3-5 cm på cykelleder – här kan man läsa om tjänstegarantierna). Det kan bli så att vi redan i februari eller mars justerar riktlinjerna, även om det inte kommer få så stor effekt denna vinter.

Jag tycker att det är viktigt att framhålla att (de flesta) snöröjarna och tekniska förvaltningen gör ett jättejobb. Men vi bör höja ambitionerna, och det handlar huvudsakligen om politiska beslut.

Frågan engagerar, och det är med rätta. Frågan om tillgänglighet – även på vintern – var den första jag lyfte som tillträdande kommunalråd, för ungefär en månad sedan (läs här). Jag har, i alla kommentarer, utgått från följande fem punkter:

1. Mer snö behöver forslas bort och gatorna behöver skrapas ordentligt (plogar bör vara ordentligt nedfällda mot gatan)

2. Snöröjningen får inte skapa nya problem för gående, rullstolar och cyklar – alltså måste plogningen samordnas så att det inte blir vallar omöjliga för gående och andra att ta sig över.

3. Vi behöver en mer öppen och välkomnande inställning till när fel och brister påpekas. Istället för att avvisa kritik ska vi göra det lätt att anmäla till exempel var snöröjningen brister – så att det lättare kan åtgärdas.

4. Vi behöver ta ett helhetsgrepp på tillgänglighetsfrågor, snövallar är en typ av ”enkelt avhjälpta hinder” men det finns många fler. Vi behöver ha en bättre dialog med handikapp- och pensionärsföreningar, liksom andra intresserade örebroare, för att få hjälp med detta.

5. Örebro kommun borde erbjuda fastighetsägare att – mot en kostnad – sköta snöröjning och vinterhållning av trottoarer och liknande.

Och många har haft åsikter. Bland annat på Facebook (vilket skapar ett intressant problem: hur diarieför man förslag och synpunkter man får på Facebook – för de blir ju allmän handling när de är riktade till mig som kommunalråd…). Jag har funderat på att utveckla de fem punkterna ovan och, bland annat utifrån synpunkter, formulera ett utkast till 5/7/10-punktsprogram för att göra Örebro till en mer framkomlig stad även på vintern. Men det ska jag fundera vidare på ikväll, och här nöjer jag mig med att klippa in några av de kommentarer jag fått under veckan:

  • ”Skumpiga vägar när man sitter i en buss är väl inget mot hur vi som arbetar i hemsjukvården har det. Tidspressen innebär att folk försöker cykla i detta livsfarliga väglag.”
  • ”Och i förlängningen är det nog ännu fler som drabbas. Om jag utgår från mig själv så har jag flera gånger struntat i att uträtta ärenden på stan eftersom det inte går att ta sig fram med cykel så även handeln kan nog känna av detta.” ”Ja, och många väljer bilen även för korta sträckor. Jag ska ex. själv ner till vår närmaste ICA affär, men väljer hellre bilen istället för att gå.”
  • ”.. och så det är med hur prioriteringar runt t.ex. äldreboenden efterlevs….”
  • ”Glöm inte Campus!!! Jag såg inte en enda plogbil/vägskrapa/sand- eller saltbil på hela dagen igår men uppenbarligen var de igång för idag ser det betydligt bättre ut, åtminstone ute i Lundby och långa sträckor mellan där och universitetet, …men strax innan man svänger av på Universitetsgatan blir det värsta ”tvättbrädan” och inne på själva Campusområdet är det en ganska läskig kombination mellan glansis och tvättbräda (fast nyss såg jag en sandbil i farten här utanför).”
  • ”Jag har en fundering med alla dessa parkerade bilar som inte ska stå där de står (datumparkering). Är det inte dags att flytta dem?
  • ”Saltet fyller ju en funktion nu, så länge vi hade under -7 gör ju inte saltet nån nytta. Jag funderar varför sand/mindre grus inte används i större omfattning, det finns säkert goda skäl, även om jag inte känner till dem. Men jag gissar att sand har mindre miljöpåverkan än salt, fast jag kan ha väldigt fel.” ”Saltningen skulle ju ha dragit igång redan under fredagsdygnet, då hade det varit möjligt att inte få den nederbörd som föll att fastna heller. Dock är det ju viktigt att ploga oavsett; både när det har kommit nysnö och när eventuellt salt har verkat ett tag.”
  • ”Tysslingevägen (förbi Folkets park där bussen åker) här i Garphyttan är ganska katastrofal. Men jag är ju bussåkare så här på vintern så man märker det mest genom att sitta och hålla tummarna att bussen klarar stanna vid hållplatsen och inte glider vidare 😉
  • ”ta dig ett snack med lite olika föreningar om vilka behov som finns, tror du kan få goda tankar därifrån!”
  • ”Att det tar en stund innan man hunnit gå över hela stan är självklart, men att skicka ut tre (!) plogbilar till samma korsning (jo det har hänt) eller att inte ens ploga när man är ute och kör utan har det uppfällt är inte OK! Och att sluta ploga/salta i utkanten av Vivalla/Lundby, Brickebacken och Campus är inget annat än inkonsekvent (eller möjligen icke-trovärdigt med tanke på ditt löfte ovan)!!! Däremot är det fint sandat på/i dessa områden, men det hjälper ju inte när det smälter, du försvinner sanden och när det fryser på är blir det glashalt!”
  • ”Backen vid Karlslund var inte så trevlig heller förra året vet inte hur det är i år. Jag fastnade där förra vintern i alla fall fick vänta en timme på att de skulle få dit extrabussen.”
  • ”Lär av Karlstad där har man jämlik plogning, man plogar först i närheten av dagis, skolor, äldreboende mm och där kan de som plogar sätta ner bladet ner i backen så det inte blir så mycket snö kvar på gatan. Lycka till”
  • ”kört både i Örebro och Eskilstuna idag. . . Eskilstuna var betydligt värre med isvallar på vägarna. . .”
  • ”nu hotar man med skyddsstopp i busstrafiken om inget görs OMEDELBART!!!”
  • ”Bra ambitionsnivå. Och bra att lyssna på invånarna (vilket jag noterat att nuvarande förvaltningschef är benägen att göra), det är ju de som kan beskriva vad som behövs istället för en allmän regel om att det ska falla en viss mängd snö innan man röjer. Såg ett uttalande i förra veckan om att det inte blev nån röjning förrän det slutat snöa. Kan förstå att det kan uppfattas som ”onödigt och kostsamt arbete”, men samtidigt måste man kanske röja även under pågående snöfall så åtminstone kollektivtrafiken får en chas att fungera.”
  • ”Jag har haft en del samtal med entreprenörer och dom har en del synpunkter. När snön kom var inte upphandlingen klar. Få om ens någon entreprenör har ett avtal på den snökörning man ska göra. Det finns att göra! Keep up the good work!”

Några kommentarer om ovanstående (återkommer med mer):

  • Det är cyklister, gående och bussåkare som har de stora problemen, bilarna klarar sig i allmänhet.
  • Kvarter där många äldre bor borde vara prioritet, men där finns brister… (vi borde ta ett rejält grepp för att uppmana privata fastighetsägare att köpa snöröjningstjänsten av kommunen, så att det blir samordnat och mer effektivt – tycker jag).
  • De felparkerade bilarna har de börjat ta i med hårdhandskarna mot (fraktade bort härom natten…) så jag väntar bara på arga samtal om det…
  • Områden utanför city ska inte prioriteras ner, även om mängden trafik måste få styra i vilken ordning man tar sig an gatorna.
  • Anledningen till att man är restriktiv med salt är ju miljöskäl, men dagar med plusgrader skulle vi kunna få rätt mycket rena gator om vi passade på. Annars lär vi få skumpa på tvättbrädor till april… Svår avvägning där.